Tog en tur till Äspet idag igen. Härligt med riktig högsommarvärme, äntligen, och skönt att fortfarande ha lite semester!
Passerade Vittskövle på vägen till Äspet. Ute i en åker stack något ”mystiskt” upp – det var en storkronad herre som trodde att han inte syntes. Tyvärr lite långt håll och så ville han inte komma närmre och visa sig.
”Här syns jag nog inte…” 
Stora horn!
I Äspet jättemycket vadare – fast de var väl utspridda över en stor yta, väldigt stor del av lokalen som är bra för rastande vadare. Flera unga småsnäppor, kärrsnäpporna mest adulta men de första juvenilerna hade också kommit. De kentska tärnorna förde väsen i vanlig ordning, och de vitkindade gässen drog omkring.
